Wednesday, September 28, 2016

Torsdagspunkter på en onsdag ...

Hejsan!


Veckans punkter kommer redan idag. Det blir en lite annorlunda bloggvecka eftersom jag är upptagen precis hela dagen idag. Det kommer därför inte att bli något blogginlägg imorgon, torsdag.


*  TACK!

Först och främst, tack för alla välkomsthälsningar här på min blogg igår. Era kommentarer värmde mig gott. Dessutom sporrar de enormt.
Det känns så fint att ni gillar det jag skriver. Jag tackar ödmjukast för alla era fina tillrop och att ni är glada över att ha mig tillbaka bakom tangentbordet igen!
TACK snälla NI!
Dessutom, så roligt att så många av er följt mig på Instagram och på Facebook under min vistelse hemmavid. Jag var ju ganska aktiv där (som jag brukar vara då jag reser), och det var bara roligt!


*  Här då?

Ja, alla vet ju att i Sverige rådde den perfekta hösten under september månad. Eller, det var väl i det närmaste onaturligt väder, om man tänker efter?   Själv skapade jag en en egen hashtag på instagram då  jag var i Stockholm, “unrealweatherinseptember”.
Dag efter dag med sommarvärme.
Jag har varit hemma flera år i september nu, och jag måste säga att vädret leverar så gott som alltid i september i Sverige.
Men här då?
Här har det också blivit svalare. Det är höstigare, även om det INTE syns. Inga träd har börjat skifta. Men det märks ändå en förändring. Högsommarfukten har vikt hädan, det är drägliga temperaturer på runt 20-25 grader.  Det går ett kallt stråk genom värmen, precis som det gjorde hemma.
Mörkare på kvällar och morgnar, naturligtvis. Sommaren ÄR över.



De här bilderna har jag tagit sen jag kom hem.  Här och nu i Reston.  Nej, trädet i bakgrunden är INTE gult.  Det är morgonsolen som färgar trädkronan gyllene.



Peter på väg från Starbucks i söndagsmorse.

*   Saknar den inte.


Precis, jag saknar inte sommaren 2016. Den är över nu. Jag är mätt på sommaren och på sommarhettan. Mätt på att hänga på decket. Mätt på sommarkläder. Mätt på sommaraktiviteter. Mätt på sommarmat och sommardrinkar. Mätt.
Nu får det gärna verkligen bli höst på riktigt. Bye-bye sommaren 2016 ...


*   Höst i en kopp.

Pumpkin spice latte är tillbaka på Starbucks. Hösttecken!
Jag drack min första PSL i söndags då Peter och jag åt frukost på det Starbucks som ligger närmast oss.  Nej, jag besöker aldrig Starbucks då jag är i Sverige.  I Sverige gillar jag äkta fik istället.  Starbucks?  Det kan jag dricka då jag är i USA.



*  Gravsättning.

Anledningen till att det inte blir något blogginlägg imorgon är att jag ska på gravsättning av min svärmor på Arlington Cemetary idag. Idag ska Peters mamma Margaret läggas i sin grav inför sin allra sista vila. Processen för gravsättning på Arlington Kyrkogård är lång. Det är lång väntetid på USAs allra mest ärorika kyrkogård.
Det ska bli mycket intressant att deltaga. Det är ju smått unikt att få vara med på en begravning där. Sorgligt blir det alla gånger också. Men nu ska svärmor äntligen få sin sista vila  Det blir skönt, skönt för alla.


*   Bubbla och Ingenmansland?

Efter en lång vistelse hemma i norden brukar jag drabbas av “jetlag of the heart”. Det är en bubbla där man ännu inte själsligt landat i sin nya tillvaro.  Kroppen har förflyttat sig snabbare än själen.
Den här gången tycker jag att den “landningen” gått bra. Jag har inte känt av bubbellivet.
Glatt (eller nåja) fick jag samla ihop mig för att gå på fest i lördagskväll. Det blev lyckat, och jag är glad att jag gick fastän jag hade NOLL lust.
Redan på fredagen kom en av våra allra bästa vänner och åt middag med oss härhemma. Nemas problemas på något sätt.
Jag kom hem i torsdags, ska jag kanske säga.
Så denna gång har jag kickat Ingenmanslandet ur mitt liv. Skönt!
Den fysiska jetlagen har varit relativt lindrig också.


Nu önskar jag samtliga av er en fin onsdag och torsdag!
Vi ses här på fredag igen, för den som vill och önskar!

CIAO!!!

Tuesday, September 27, 2016

Long time no see!

Det är jag!
Jag har återuppväckt den här bloggen igen. Meningen är att jag ska börja skriva “som vanligt” eftersom jag är på hemmaplan igen.
Så jag ska väl göra det? Eller kanske hitta en ny rytm? Jag får se hur jag vill ha det. Återkommer med det när jag “känt efter” ett tag.


Rönnbär fanns det gott om, och de var SÅ röda.  Kall vinter iår alltså?

Hej alla ni!

Jag har återvänt till USA—och hemmet i Reston— igen.
Fem veckor i den höga nord är till ända.
Jag landade på Dulles Airport med SAS-planet i torsdags eftermiddag.
Hur jag haft det? Helt och hållet totalt UNDERBART!
Jag älskar att vistas i Sverige och i Finland och är innerligt tacksam över att jag kan göra sådana här långresor.

Hunden Skrållan var och hälsade på en långhelg.  Skrållan tillhör min brors familj.

När jag kom till sommarstugan i Närpes i Österbotten rådde egentligen mer höst
än sommar.
Det regnade och blåste ganska mycket de där dagarna. Eller, jag var ju där i två veckor. Men, det kvittade, det var lika härligt som alltid att vistas där.  Och självklart var flera dagar enastående vackra.
Nätternas helmörker och stjärnhimmel!
Dagarnas härliga dofter och upplevelser.
Japp, jag kom tillbaka till jordens bästa ställe igen, och det kändes bara SÅ bra.
Lugna dagar med mina föräldrar. Lite jobb här och där, såklart. Mycket skojande och underbar MAT och dryck hela tiden.
Jag har inte vägt mig efter denna semester, men jag VET ju att jag har gått upp i vikt.



Lördagen då Villaavslutningen ägde rum var också tidpunkten för säsongens första höststorm.  OJ vad det blåste, och regnade.  Tursamt nog klarnade det upp framemot kvällen.


En älskad sensommarhändelse är den så kallade “Villaavslutningen”, eller “stugsistan” (som man säger i norra Sverige). Villaavslutningen ville jag INTE missa, den festen är så härlig och stämningsfull.
Villaavslutning (kallas även Veneziad eller Venetiansk Afton i andra delar av svenskfinland) betyder att alla som har en sommarstuga vistas där sista lördagen i augusti, man äter gott och festar. När mörkret börjar falla tänder man eldar i stränderna. Många tänder även marshaller, ljus och lyktor som syns lång väg över vattnet.
Fyrverkerier förekommer också. På något sätt är Villaavslutningen en magisk kväll. Ett fint avslut på sommarsäsongen och ett välkomnande av hösten.
Detta var tredje gången jag deltog i Villaavslutningen, och jag hoppas på MÅNGA fler.



Brasa i stranden är ett måste!






Det är vemodigt också att vistas i skäristugan när sommaren går mot höst.
Borta är den riktiga sommarvärmen, borta är yster fågelsång och måsskrin, vita nätter är endast ett minne blott i mitten av augusti, tranor trumpetar vemodigt någonstans långt borta, flyttfåglar syns dra söderut på himlen, lingonen lyser som rubiner i tuvorna.
Men, jag gillar det där vemodet och avslutet, trots allt.
Det känns helt rätt i mitt hjärta, även om jag kan känna vemod över att jag missat hela högsommaren vid sommarstugan. Det är en helt annan stämning när högsommaren blivit sensommar och förhöst.



Dagen efter höststormen var det så här vackert!!  WHAT a difference a day makes.




Sara, min syster, njuter av den lugna, vackra söndagen.  



Tack, ni som fortfarande läser här trots mitt långa uppehåll (nyttigt och skönt--för mig-- att vila lite från bloglandia).
Vi hörs imorgon igen! Ja, om ni så vill och önskar!




Vackra, lugna höstmorgnar i sundet!




Morgondimma på östra sidan huset.









Utsikt mot havet.


Här inne i viken huserar jag.



Wednesday, August 17, 2016

Nu blir det ett längre uppehåll här på min blogg.

Hejsan ni som troget läser här!!

TACK för det, förresten!
Det är så roligt att ha er alla här trots att sommaren blev en ganska gles bloggsommar för min del. Men, så är det för de flesta. På sommaren ska man göra annat än att sitta vid datorn.

Nu, när ni andra går tillbaka till rutiner i vardagen igen, tar jag en lång paus från min blogg.
Varför det nu då?
JO, för att i eftermiddag sätter jag mig på SAS-planet och åker mot den Höga Nord!
NU ska jag hem!
OCH jag är borta i hela FEM veckor.
Inget bloggande alls blir det på denna bloggsida under dessa veckor. Jag återkommer här i slutet av september igen. På heltid, måndag-fredag.



Fuktiga, heta dagar i min täppa.  När jag tar ut min kamera immar den igen på nolltid.





I eftermiddag, om det inte blir stora åskväder (PLEASE, vädergudar, PLEASE!!) eller annat strul (vilket är troligt, hmm ... ), lyfter planet mot Köpenhamn. I CPH byter jag plan och fortsätter till Arlanda. På Arlanda byter jag plan och fortsätter mot Vasa i Österbotten.
En lång resa, onekligen.
NU är det min tur att vara vid sommarstugan!
Jag är såklart medveten om att sensommaren bjuder på mer höstligt väder än sensommarsol och värme. Men, vet ni, det kvittar mig FULLSTÄNDIGT!
Jag bryr mig inte alls om hur vädret blir.
Jag har fått min ranson av sommar och hetta, ja VRÅLHETTA, den här sommaren. Ganska nöjd, det är jag det.
Tror inte ens jag kommer att bry mig om att packa ner shorts.
Efter veckorna i Närpes väntar tre hela veckor i Stockholm. HÄRLIGT!!

Som vanligt kommer jag att vara mer aktiv på Facebook och Instagram (när jag har wifi, vill säga).
Ni kan följa mig på instagram, om ni vill, @skandigirl

Karolina styr kosan söderut på söndag.
En alldeles splitterny lägenhet väntar på henne nere i Elon. I den ska hon bo med två tjejkompisar, på campus.
Det lär bli hett på söndag under inflyttningen. Peter och vår goda vän Keith ska hjälpa Karolina att kånka grejer och att flytta in.
Karolina är glad över att få åka ner till Elon igen och påbörja ett nytt läsår.






SÅ, ha nu en fin övergång till hösten!
Ha det riktigt bra, alla ni.

Stay classy!!

Tuesday, August 16, 2016

Blandad konfekt.

Hej och godmorgon på er tisdagsmänniskor!


Halva augusti har gått. DET är ju verkligen konstigt.
Fastän jag varit här i USA hela sommaren så tycker jag att den försvunnit i en suck.
SÅ fort har sommaren gått.
Underligt.

Hörni, vi har haft värmebölja som heter duga. Temperatur på 38 grader med så kallat "heat index" på 43-44 grader.  Så blir det i fukten, fukten adderar 5-10 grader.
Ingen av er behöver vara avundsjuk på det här vädret. Jag försäkrar er.  Det finns INGET att avundas.
Det är enbart plågsamt, och väldigt svårförståeligt för den som inte upplevt det.
Man kan jämföra sådan här enorm värme med midvinterns kyla. Ingen mäktar med att vara ute.
Faktum är att det ÄR farligt att vistas ute också. Vi har haft Extreme Heat Warnings (code red) i helgen.
Om man är lite äldre, lung eller hjärtsjuk, så ska man överhuvudtaget inte gå ut. SÅ onyttigt är detta för kroppen.

Jag satt ute, i skuggan, i lördags. Det var 38 grader klockan 16 på eftermiddagen. Det är ju alltid hetast framemot sena eftermiddagen, som ni alla vet, så är det överallt.
Jag SATT, bara SATT, i skuggan. Efter ett par minuter bröt svetten fram. Det var som att sitta i en bastu.
Det är allt tur att vi har AC!
Utan den skulle vi försmäkta.
Min grannes AC pajade i fredags, så vidrigt. De “får” en ny på onsdag. Tursamt nog är de på semester fram tills imorrn.
Poolen? Nej, det är för varmt för att gå gå dit också.
I lördags var det så varmt att jag märkte att till och med cikadorna tystnade.


OM jag tar ut min kamera i denna fukt immar den igen.
På nolltid.
Men nej, på mig har det egentligen inte gått någon nöd tack vare AC och fläktar.
Dock, jag tror att samtliga ser fram emot lite mer drägliga temperaturer nu.


Nåväl …

Idag ska vi ta oss en sista titt på Kalifornien.
Dagens bilder är samtliga från vår resa.



Pacific Coast Highway 1.  Älskar den vägen!!  Detta  foto är taget i Ventura.   Vill man hitta en strand att vara ensam på går det utmärkt bra!


Ännu en bild av en strand precis vid PCH.  Ja, vad underbart det är!


PCH.  På väg in i Malibu.


Santa Monica Mountains Recreational Area.  SÅ vackert längs denna sträcka.





Det där drömska ljuset som vilar över kusten i Kalifornien.  Lite "gammeldags", lite vitt, genomskinligt.  Det som vi ALLA sett i filmer och TV.  Märkligt ljus, och mycket vackert!


Marina del Rey i L.A.  Vi bodde här våra två sista nätter i Kalifornien.


Marina del Rey.


Peters pappa Pete har en kär kusin, Nancy, som bor uppe bland kullarna i Malibu.  Här på bilden är Nancy, hennes man David och deras hund, Hugo.
Vi var ditbjudna på lunch.  Vägen dit från Burbank var spännande, to say the least.  Jag hade nog egentligen inte FATTAT hur bergigt det är i L.A.  OCH hur mycket man åker på såkallade Canyon Roads (CYN).  De vägarna slingrar sig bland bergen.  Den kända Mullholland Drive är en sådan canyon road tex.  OCH när vi skulle till Nancy och David gick färden just längs Mullholland.  Jag tyckte det var OTÄCKT och samtidigt SÅ  enastående vackert!!  Vägen slingrar sig och har djupa stup längs med kanten.  Jag är glad att JAG inte körde.  OCH jag är glad att inte behöva köra dessa canyon roads i mörket.  MEN bor man bland kullarna i LA är det sådana vägar man måste lära sig greja.
Nancy och David var ett underbart värdpar.  Jag har träffat dem bägge här i DC flera gånger, men detta var första gången jag såg deras vackra, vackra, vackra hem...!!!


Utsikten från en av Nancy och Davids altaner.  Här tog vi ett glas vin i sommarhettan.  När jag kom ut på deras baksida skrek jag till!!  Jag tror aldrig jag ropat när jag kommit hem till någon förr, men det gjorde jag här.  Helt spontant och okontrollerat.  JAG kunde inte FATTA, och ta in, deras enorma utsikt över Stilla Havet.  Helt, helt otroligt sagolikt vackert!
Nancy och David har bott i LA sedan 1981, de är från Detroit.  Jag frågade om denna utsikt någonsin blir vardagsmat.  Nej, sa de, aldrig.  Jag fattar, jag förstår fullkomligt!!


Utsikten.  Ack ja, från alla tre plan i huset (som David fö ritat)  denna enorma utsikt över havet.  På andra hållet bergen.  Det händer att de ser pumor smyga omkring.  En gång kom Nancy ner i sin trädgård och möttes av en puma.  Hon stängde in sig i garaget (närmaste dörr hon hade tillgänglig) och ringde Animal Control direkt.


Nancy och Davids utsikt från uppfarten till huset.  Jomen, jomen...MAFFIGT!!!  Hoppas verkligen jag får chansen att hälsa på bland kullarna i Malibu igen.  Hörde att Dustin Hoffman bor i området, och säkert en hel del andra också som vi kanske alla hört talas om.


Peter och jag tog en utflykt till Griffith Observatory på Mount Hollywood.  Storslagen utsikt över hela Los Angeles.


OCH den existerar, den däringa Hollywood-skylten!  När jag väl sett den såg jag sen även nerifrån vägarna.  Innan dess trodde jag nästan den var en myt, haha!!  Man kan vandra upp till skylten, det fanns många leder att välja på för vandrare.  Men vandrade? NEJ, det gjorde inte Peter och jag.  SÅ hett som det var då vi var uppe vid Griffith.




Sen en verklighets-check.  Trafiken.  Så vidrig.  Vidhåller, jag skulle INTE vilja bo i LA.  Däremot finns många vackra grannskap inom Los Angeles hank och stör.  Men att bo där? Nej, inte min grej.  Skulle inte fixa den enorma trafikvolym som råder på samtliga freeways dygnet runt.  Skulle bli tokig.
Men att hälsa på en dag eller två? Varför inte.   Det bästa är nog ändå känslan att lämna Los Angeles bakom sig och upptäcka allt i Kalifornien som INTE är L.A!  Det är det bästa.  OCH jag kan inte bärga mig tills jag verkligen kommer tillbaka igen.  Kalifornien har flyttat in även i mitt hjärta.


Nu önskar jag er alla en fin tisdag så hörs vi imorgon igen.

Thursday, August 11, 2016

Är det verkligen höst?? Här och NU! Fjärilar och lyckan att ha en dotter hemma.

Hej och godmorgon torsdag!


Idag tar vi en liten paus från Kalifornien och ägnar oss åt lite punktande istället.
DET var ju länge sen jag ägnade mig åt den skrivformen.

So here goes!


*   Höst?

Ofta--nu i augusti-- när jag nu läser på svenska bloggar, Facebook och Instagram slår det mig hur många hemma det är som talar om hösten, och som dessutom REDAN tycker att det ÄR höst.
Men, hallå, augusti är en sommarmånad! Snälla, gå inte händelserna så mycket i förväg. Än är det sommar, även om vädret kanske blivit blåsigare och svalare uppe i den höga nord.
Jag såg även på någon större blogg hur bloggskribenten redan nu klär sig i höstkläder och “myser in mig med tända ljus, plädar och  riktigt höstar till det.  Höst!  Älsk på det”.
Visst, jag är höstälskare av RANG! Men samtidigt blir det lite ledsamt att se dessa höstflirtar redan i början av augusti.
Hösten därhemma är ju lång som den är. Redan i september kan jag lova att det är många som  kommer att börja snacka om jul.
Augusti kan SÄKERT komma att bjuda på många äkta sommardagar.   Värmebölja Galore kan slå till  månaden ut, och värmebölja kan det bli i nästa månad likaså.  September brukar vara väldigt vacker hemma, mer somrig än höstig många gånger.  Hav tröst, folk ;-)
Jag blir bara lite trött. En anings trött …

OCH en sak till när jag ändå gnäller.  Vaddå  ÄLSK?  Det låter så töntigt.  Ja jag fattar, en förkortning av älskar, såklart.  Kanske lite likt LOVE?  Jag kan inte vänja mig vid att se det ordet, och jag undrar hur många som egentligen använder det i sitt talspråk?
Säkert inte så många (tack och lov.  Verkar vara blogg och instagramspråk)
Jag tycker dock vi bör vara överens om att sluta skriva det också ;-)
Det var dagens ordgnälleri från Yours Truly, haha.  Gammal och gnällig?  Tjaa, det kan hända, när jag sätter DEN sidan till.



*   Här och nu …

Hos mig är augusti en tung och SANN sommarmånad. Det är nu sommaren når sin kulmen! Augusti brukar vara den hetaste och fuktigaste av alla sommarmånader. Lite som februari brukar vara den strängaste vintermånaden.
Augusti här är HET, FUKTIG och väldigt somrig. Ingen höst i sikte så långt ögat når.
Inte i naturen iallafall.
I butikerna däremot där är det lite annat ljud i skällan, där finns alla “back to school” attiraljer som skrivblock, pennor, skolväskor. Ja, allt om har med skolstarten att göra.
Redan i juni månad såg jag Halloween på en stor hobbyaffär som heter Micheals (jo, jag rös, och INTE av välbehag.  HUA). Men--fine-- låt butikerna ta ut årstiderna i förskott. MEN VI behöver INTE göra det.
Höst hos mig blir det inte förrän under andra halvan av oktober. På gott och ont.
Jag brukar vara redigt trött på sommaren när oktober anländer.



Samtliga bilder är tagna med min iPhone.  Alla foton är knäppta under mina morgonprommisar  de två senaste veckorna.


Dessa blommor är SÅ vackra, och de växer vilt!  De är släkt med hibiskusen, och de går under namnet Rose of Sharon.  De blommar i vitt, gult och rosa.  Älskar dem!

Sen dessa, som växer vid en av "mina" sjöar.  Cikoria, rödklöver och hundkex.  Det kan sticka till lite i bröstet av hemlängtan och nordenkänsla då jag ser dem.  De återfinns överallt i naturen nu.


*   Fjärilar!

Augusti är fjärilarnas månad. Jag ser så mycket fjärilar överallt. Varje dag. I massor.
De är så vackra, och de gör mig så glad.
Fjärilar som flyger omkring när jag är ute på mina dagliga promenader. När jag är ute och går om morgnarna måste jag ha en trasa, eller hushållspapper, med mig. Jag blir såååå genomsvettig av värmen och fukten att jag måste torka mitt ansikte om och om igen.




De här fjärilarna, som går under namnet Swallowtails (machaon) här, är vår absolut vanligaste fjäril.  De finns överallt nu.  I massor.  Jag tycker  SÅ väldigt mycket om dem.  De är stora, och vackra!  De flesta är gula, som dessa bägge.  Dock, de finns även i nästan blålila.  Mer fjärilar åt folket!





*   Tycker om!

Att ha Karolina hemma i huset igen. Det är så roligt att laga hennes favoriträtter, prata med henne dagligen, se tv-program tillsammans, åka till Home Goods, IKEA och andra butiker,  kanske gå på bio då och då.  Kort sagt, att hon finns med mig i mitt dagliga liv, den lilla!
Snart bär det av till Elon igen då en ny termin, och det tredje året, tar sin början.


*   Trevlig helg!

Det önskar jag er ALLA! Vi hörs här på tisdag igen, om ni vill och önskar!!



Solnedgång vid "min" andra sjö.  Sjökonst? Japp!


Min nedre uteplats i solnedgången.


Sommarmorgon i augusti.

Trollsländor. DE återfinns också överallt nu. Precis som hemma hör de sensommaren till även i min lilla vrå av världen. Jodå, jag tycker om trollsländor.